Hur stor pension man får ut när det är dags att sluta arbeta och gå i pension beror främst på två faktorer. För det första hur stort belopp som avsatts i allmän- och tjänstepension (samt eget pensionssparande) samt värdeutvecklingen på detta.
Pensionen är uppdelad i tre delar. Utöver dessa tre delar är det väldigt många som väljer att ha ett eget pensionssparande. Detta eftersom flera beräkningar visar att pensionen i framtiden kommer att bli kring 50% av personens tidigare lön. En stor förändring som många skulle få svårt att ekonomiskt klara av. Av den anledningen kompletteras pensionen med ett privat sparande.
Tjänstepension
Tjänstepension är den pension som betalas in av arbetsgivaren. Hur stort belopp som betalas in till tjänstepensionen per månad är oftast reglerat i kollektivavtal men i vissa fall är det även möjligt att förhandla med arbetsgivaren för att få högre insättningar. Detta sker ofta istället för högre lön eftersom det skattetekniskt är sämre att gå över höginkomstgränsen.
Det är fyra stora avtal som finns i Sverige är SAF-LO, ITP, KAP-KL (AKAP-KL) samt PA-03 (PA-16).
Vilket avtal som man följer beror på vilket kollektivavtal man är knuten till.
I tjänstepensionen ingår ålderspension, efterlevandeskydd samt en sjukförsäkring. De två sista delarna kan väljas bort men det är överlägset vanligast att alla dessa tre delar ingår i tjänstepensionen.
Avsättningar till tjänstepension sker enbart när man arbetar vilket gör att det är den del av pensionen som främst påverkas utifrån hur aktiv man har varit i arbetslivet.
Tänk på att egenföretagare själv måste avsätta pengar till tjänstepension. Detta är då avdragsgillt som en kostnad för företaget.
Premiepension
Per automatik avsätts 18,5% av den pensionsgrundade inkomsten till den allmänna pensionen. Av dessa går 16% till inkomstpensionen som inte går att påverka. Men resterande 2,5% får personen själv avgöra hur de ska placeras. Det är denna del som heter premiepension, PPM. Detta gäller då personer som är födda 1938 eller därefter.
Premiepensionen kan placeras i allt från räntebärande fonder till mer riskfyllda aktiefonder. De flesta väljer aktiefonder då det historiskt sett gett bäst avkastning. Ju närmare pension man kommer desto säkrare placering av premiepensionen rekommenderas. Någon kapitalvinstskatt betalas aldrig när omfördelning av premiepensionen sker. Sammanlagt får man investera i fem fonder där man anger hur många procent av kapitalet som ska investeras i varje fond. Tänk på att variera val av fonder utifrån ålder
Individuellt sparande
Det blir allt vanligare att även ha ett eget sparande till pensionen. Detta eftersom den totala pension som annars får för många landar på ca 50% av den tidigare lön man har haft. Genom att komplettera med ett privat sparande får man därmed en bättre ekonomi när det är dags för pension.
Privat sparande kan ske på ett flertal olika sätt. En del väljer att spara i aktier/fonder utan att för den skull välja något specifikt pensionssparande. Med andra ord kan man i detta fall sälja av innehavet och ta ut det när man vill. Andra väljer att placera sitt sparande i en pensionslösning. Detta innebär att pengarna är låsta fram till pension vilket många ser som en fördel. Inom denna lösning sker placering i aktiefonder eller räntefonder.
Tidigare var IPS ett populärt sätt att pensionsspara då det var skattemässigt fördelaktigt. Men när avdragsrätten sänktes rejält var det inte längre lika populärt. Därefter blev istället ISK mer populärt. Detta är en förkortning för Investeringssparkonto vilket är en lösning där en schablonskatt betalas varje år och därmed inte någon kapitalvinstskatt. Utöver tas inkomsterna upp som en inkomst i deklarationen vilket gör att avdrag kan göras mot den inkomsten.
Tänka på att ett privat sparande blir mer och mer nödvändigt. Genom att gå in på premiepensionsmyndighetens hemsida kan man räkna ut hur stor pensionen ungefär kommer bli. De som gör det ser snart att behovet av privat sparande är stort.